WWJD är ett uttryckssätt som

WWJD är ett uttryckssätt som – i modern tid – var vanligt på 90-talet. Då fanns de där armbanden som bara hade de fyra bokstäverna WWJD. Men Wikipedia – som verkar veta det mesta ;-) – hänvisar till ”predikanterna Furste”, Charles Spurgeon, som lär ha predikat över detta uttryck 1891. Det står att han citerade den holländska teologen Thomas a Kempis och hans bok från 1418-1427, på detta tema (boktiteln är ”The Imitation of Christ”). Inga nya tankar, alltså. Eller ”Det finns inget nytt under solen”, som den vise Salomo säger i Predikaren 1:9.

Att sträva efter att tänka som Jesus, är fullt bibliskt. Paulus säger att det faktiskt är möjligt att kunna göra det. I 1 Kor 2 lägger han ut texten kring förutsättningarna för att få samma sinnelag som Kristus. I Rom 12 talar han om ett förvandlat sinne, som ger ett nytt sätt att tänka. Utgångspunkten för allt detta är ”på-nytt-födelsen”, ett uttryck som Jesus myntar i Joh 3 när han samtalar med Nikodemus.

Att tänka som Jesus och att leva som han gjorde, är församlingens uppdrag att lära oss. Självklart sker det i predikan, mm, men jag tror att det också sker när vi pratar med varandra. Jag tänker så här:

Jesus är inte längre ibland oss i en synlig kropp, så som han var på NTs tid. Ändå lever han i den kropp som Paulus presenterar så här: ”Vet ni inte att era kroppar är delar i Kristi kropp?” (1 Kor 6:15). Alla pånyttfödda människor är, var och en, delar (lemmar) i Hans kropp. Vi är med-lemmar. Så finns alltså ändå Kristus på jorden i kroppslig bemärkelse. Eller: Vi tillsammans,  förkroppsligar Kristus.

Därför är vi alla en del av svaret på vad Jesus skulle säga, göra, vara idag. Eller uttryckt så här: Tillsammans uttrycker vi det som Jesus säger, gör och är idag. Fantastiskt! Vilken nåd han visar oss!

…

Men vi känner nog inte riktigt att vi är vuxna att fylla hans kostym. Och så funderar vi, och frågar varandra: vad skulle Jesus göra om han stod bredvid mig på min arbetsplats, när vi pratar invandring och flyktingar? Eller om satt vid mitt köksbord när vi pratar familj, hem och relationer?

Jag tror att han först och främst skulle tala till hjärtat. Om attityder, ideal och livsval. Hans tonläge skulle vara viskande, så lågmält att jag var tvungen att vara tyst för att höra. Hans blick skulle vara kärleksfull, så att alla mina försvarsmekanismer skulle brista i fogarna.

Kanske skulle jag tvingas till eftertanke, för att slentrian inte funkar när man talar med Jesus (men utan att det hindrar goda vanor). Förmodligen skulle jag bli både glad och engagerad. Jag skulle nog börja använda både arbets- och köksredskap för att hålla takten i den frambrytande lovsången.

Då, men först då, när själen antagit rätt ackord och dur, skulle han kanske börja tala sakfrågor.

…

Jag läste ett Fb-flöde som funderade över dessa saker, men i en annan vinkel. Kommentarerna gick ungefär så här:

Skulle han hänga mycket på sociala medier? Hur skulle han nå ut till sina följare?

Han skulle nog hjälpa uteliggarna och bry sig om tiggarna. Ta med dem till MacDonalds.

Jag tror att han skulle ställa sig på torget och tala face mot face.

Sociala medier, absolut! Fatta vilket skönt Instagramflöde han skulle ha!

Främst skulle han göra som då: Lägga mycket tid och kraft på en liten grupp, så att de på djupet fick se och förstå vem han och Guds rike är, för att de sedan skulle kunna ta det vidare. Han skulle använda en grupp oslipade människor som vågade sätta sitt hopp till att han (Jesus) var den han sa sig vara.

…

Är det en framkomlig väg, att fundera på vad Jesus skulle ha gjort, om han levt här och nu? Det tror jag. Men frågan är om inte det samtalet tjänar på att föras i grupp? Då bidrar andra människors tankar och erfarenheter till att klarheten ökar. Kanske är det ett sätt att leva, både när vi i församlingen studerar Bibeln och ber tillsammans, och när vi möts till olika typer av verksamheter? Så länge vi har ett respektfullt förhållningssätt och en lyssnande attityd, så kan sådana samtal berika oss alla.

Jag vill tro att du och jag, tillsammans med alla de heliga, kan fatta bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek, som går långt bortom all kunskap. Så att vi blir helt uppfyllda av all Guds fullhet (Ef 3:18).

Så fortsätt att leva i tron att du är bärare av ett större budskap och en finare dröm, när du är på din arbetsplats, står i ditt kök och när du lever ditt liv.